Hur bra är The Cure 2016 då? Svaret är: väldigt bra, åtminstone för det mesta. De verkar ha ställt in tidsmaskinen på Disintegration från 1989, enligt många deras bästa skiva och enligt mig deras näst bästa. Och materialet från den låter verkligen helt strålande. Robert Smith sjunger otroligt bra och ljudbilden är liksom perfekt kalibrerad för de låtarna. Samma ljudbild passar mindre bra till en del tidigt material (A Forest, Close to Me) och en del modernare material de spelar är helt enkelt dåligt men det är detaljer - minst två timmar av konserten är perfekt.
Fint att ha sett Cure! Vi satt på tunnelbanan efteråt och diskuterade Cure-minnen och Cure-kulturen (.jag har ganska låga Cure-poäng egentligen även om jag tar upp "Pornography" och "Disintegration" när det pratas 80-talets bästa skivor). Men de har verkligen en viktig plats i historien, särskilt får jag intrycket att de senaste 15 årens popmusik är otroligt influerad av The Cure - det känns som jag sett Cure hundra gånger förut även om det är första gången. De lät helt sjukt mycket som The Cure alltså! Det gör väldigt många andra band också men The Cure låter liksom lite extra mycket som The Cure.
Fint att ha sett Cure! Vi satt på tunnelbanan efteråt och diskuterade Cure-minnen och Cure-kulturen (.jag har ganska låga Cure-poäng egentligen även om jag tar upp "Pornography" och "Disintegration" när det pratas 80-talets bästa skivor). Men de har verkligen en viktig plats i historien, särskilt får jag intrycket att de senaste 15 årens popmusik är otroligt influerad av The Cure - det känns som jag sett Cure hundra gånger förut även om det är första gången. De lät helt sjukt mycket som The Cure alltså! Det gör väldigt många andra band också men The Cure låter liksom lite extra mycket som The Cure.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar